Varför göra det krångligare än det behöver vara?

Rasmus är högskoleingenjör inom elektroteknik och har arbetat i elbranschen i över tio år. Sedan ungefär ett och ett halvt år tillbaka är han en del av Rejlers team inom Substations, där han arbetar med sekundärkonstruktion för elnätsstationer. 

Men vad innebär egentligen sekundärkonstruktion? 
Rasmus förklarar att medan primärutrustningen hanterar själva elkraften, handlar sekundärkonstruktion om systemen som styr, övervakar och skyddar den. Det kan till exempel vara funktioner som gör att en brytare kopplas från när ett fel upptäcks, eller system som samlar in mätvärden och visar vad som händer i en station. Rasmus och kollegorna tar fram kretsscheman och tekniska lösningar som ligger till grund för hur kontrollanläggningarna ska byggas och fungera. 

Hans väg till konstruktörsrollen började faktiskt ute i anläggningarna, med provning av elektriska system. Där lärde han sig att läsa kretsscheman och förstå hur utrustningen fungerade i praktiken. Den erfarenheten har han haft stor nytta av. När man sitter vid datorn kan det bli väldigt digitalt. Man får inte glömma att det faktiskt är fysisk utrustning man ritar på. Att ha sett tekniken i verkligheten har gett honom en förståelse som han fortfarande tar med sig in i konstruktionsarbetet.

Rasmus har en ganska tydlig inställning till arbetsmoment som tar mer tid än de borde – han vill helst göra något åt dem. ”Jag tycker inte om saker som tar tid i onödan” säger han och ler.
Det har bland annat lett till att han utvecklat egna skript för att effektivisera och standardisera återkommande moment i konstruktionsarbetet/CAD-ritandet. Ett av de första skripten gjorde det enklare för kollegorna att använda samma lager och färger i sina ritningar, men han har även utvecklat funktioner som underlättar dokumenthantering och PDF-utskrifter. 

När Rasmus började på Rejlers såg han dessutom ett behov av bättre stöd för kalkyler i anbudsfasen. Därför byggde han ett beräkningsverktyg i Excel som gör det lättare att ta fram och återanvända underlag från tidigare projekt. Men det är inte bara tidsbesparingen som är poängen. När fler arbetar på samma sätt blir det också enklare att granska varandras arbete, introducera nya kollegor och säkerställa att dokumentationen håller en jämn kvalitet. 

För Rasmus är det naturligt att dela med sig av lösningarna. Och när han får syn på något som skulle kunna förbättras är det ofta början på ett nytt litet teknikprojekt. ”Jag vill veta hur det faktiskt fungerar och varför”, säger Rasmus. Han beskriver hur han gärna grottar ner sig i detaljerna, testar sig fram och lär sig nya saker längs vägen. Ibland handlar det om programmering, ibland om elektriska beräkningar eller att hitta smartare funktioner i de verktyg han använder. Det viktiga är att inte bara fortsätta göra något på samma sätt för att det alltid har gjorts så.

Idag fungerar Rasmus också som tekniskt stöd och mentor för yngre kollegor i teamet, en del av arbetet som han särskilt uppskattar. ”Jag har alltid gillat att dela med mig av min kunskap och se andra växa.” 
När jag frågar honom varför det känns så naturligt kommer ett ganska avväpnande svar. Att se glädjen hos en kollega som plötsligt förstår något nytt är väldigt roligt. Men han berättar också att det ger honom själv mycket tillbaka. När han hjälper någon annan att förstå en teknisk lösning blir han samtidigt påmind om hur mycket han själv faktiskt kan. 

Men lärandet går åt båda håll. Även om Rasmus har lång erfarenhet händer det att yngre kollegor stöter på problem i CAD-verktyget som han själv inte har mött. När de hittar en lösning kan de visa honom hur de gjort. Det är en självklar del av hur han ser på kunskap: ingen kan allt och det finns alltid något nytt att lära!