Kapacitetskartor för elnätsföretag – så uppfyller ni kravet utan att bygga ett nytt system
Sedan den 1 juli 2026 måste distributionsnätsföretag publicera information om tillgänglig kapacitet för nya anslutningar. Kravet låter som ett nytt system att bygga, men behöver inte vara det. Med rätt angreppssätt blir kapacitetskartan en tydlig informationsprodukt, byggd på data som nätföretaget redan har.
Artikel 2026-10-07
Kravet finns i 27 a § förordningen (2022:585) om elnätsverksamhet. Nätföretaget ska publicera kapacitetsinformationen på sin webbplats och uppdatera den minst en gång per kvartal. Informationen ska vara transparent, tydlig och geografiskt detaljerad.
Den ska också innehålla:
- kapacitet som redan är föremål för anslutningsbegäran
- möjligheten till anslutning med villkor om begränsad inmatning eller begränsat uttag
- grunderna för hur den tillgängliga kapaciteten har beräknats
Dessutom kräver 27 b § att nätföretaget före publicering utreder vilka åtgärder som behövs för att skydda uppgifter som inte får röjas.
Inget nytt system – en informationsprodukt
Kravet innebär inte att nätföretaget måste bygga ett nytt tekniskt system. Kapacitetskartan kan i stället bygga på data som redan finns i NIS, anslutningsärenden och nätplaneringsunderlag.
Nätmodellen och kapacitetskartan har olika syften. NIS beskriver nätets tekniska struktur för nätföretagets egna verksamheter. Kapacitetskartan ska hjälpa en extern aktör att förstå var förutsättningarna för en ny anslutning är bättre eller sämre.
Därför kan informationen bearbetas, klassificeras och anpassas innan den publiceras. Nätföretaget behåller kontrollen över vad som blir publikt och på vilken geografisk detaljnivå, vilket också är det som 27 b § förutsätter.
Vägledning, inte anslutningsbesked
En viktig princip är att skilja på publik kapacitetsinformation och ett faktiskt anslutningsbesked. Kartan kan visa geografiska mönster och indikativa förutsättningar, men ersätter inte den tekniska prövning som krävs för en specifik anslutning. Används geografisk analys eller interpolering bör det framgå tydligt.
Kartan ska alltså svara på frågan Var kan det finnas förutsättningar för mig att gå vidare? Den ska inte läsas som Här finns en garanterad mängd effekt för min anslutning.
Kvartalsvis, inte realtid
Förordningen kräver uppdatering minst en gång per kvartal. Det finns inget krav på att informationen ska vara livekopplad mot nätföretagets interna system.
Det öppnar för en kontrollerad publiceringsprocess där informationen först kvalitetssäkras och granskas. Vår lösning utgår därför från en separat publik informationsmodell i stället för direkt publicering av intern NIS-information.
För nätföretaget blir arbetsinsatsen begränsad:
- Tillhandahålla relevanta datauttag.
- Delta i beslut om metod och publiceringsnivå.
- Godkänna resultatet före publicering.
Samma struktur används sedan för de återkommande kvartalsuppdateringarna, utan en parallell nätförvaltningsprocess.
Mer än regelefterlevnad
En tydlig kapacitetsbild ger nytta även utanför lagkravet. Projektutvecklare, producenter, större elanvändare och kommuner får bättre information tidigt i planeringen. De får en mer realistisk bild av var en etablering är värd att undersöka vidare.
För nätföretaget blir kartan en grund för extern kommunikation. Den kan minska antalet manuella frågor om var det finns kapacitet, minska luftbokningarna och ge aktörer en bättre förståelse för anslutningstider och prognoser.
Elnätskompetens möter GIS
Rejlers styrka ligger i kombinationen av elnätskompetens och GIS. Vi översätter komplex intern nätinformation till en tydlig geografisk informationsprodukt för tredje man, utan att bygga ett nytt NIS och utan att exponera mer än nätägaren vill publicera.